tankar om sniglar

jag firade midsommar på en ö i skärgården utanför göteborg. där fanns gigantiska mördarsniglar, och alla var vita. anabola albinosniglar. när man tryckte sönder dem mot asfalten splaffade det som en vattenballong med fett i. (finns sådana på land?)

på söndagen efter midsommardagen fick jag en stark lust att åka till ikea. ingen var väl hemma i stan än ändå..? tydligen var de det. jag kryssade mig igenom varuhuset och lämnade det utan att köpa något.
på motorvägen ut la sig en rostig 80-talsgolf med tonade rutor bakom mig i vänsterfilen, precis sådär nära att vi kunde nuddat varandra. smart. jag tittade in genom de främre otonade rutorna när jag snällt lagt mig i högerfilen och lät bilen köra om. det var en blekfet kille i 25-årsåldern som körde och en jämnårig lika blekfet tjej som satt bredvid och skrattade. jag kunde inte låta bli att undra om de splaffat som vattenballonger om de tryckts sönder mot asfalten.

mitt i midsommarnatten

det jag önskar allra helst
skyr jag allra mest